S:t Jacobs framtid osäker

Ska S:t Jacobs kyrka och tillhörande församlingsutrymmen hyras ut eller bestå i församlingsmedlemmarnas användning? Frågorna på församlingens informationsträff var många, svaren få.

Kring 70 personer, församlingsmedlemmar och anställda, samlades onsdagen 30 november i S:t Jacobs församlingssal för att höra mer om framtidsplanerna för Drumsös kyrkor. Många församlingsmedlemmar hade uttryckt sin oro efter att Kyrkpressen i oktober gick ut med att S:t Jacob ska ”hyras ut eller säljas och Johannes församling kommer att på Drumsö samsas om sakrala och sociala rum med den finska församlingen”.

 Renoveringen av Drumsös kyrkofastighet ska enligt planen inledas redan hösten 2017. Bild: Wikimedia Commons/kallerna.

Renoveringen av Drumsös kyrkofastighet ska enligt planen inledas redan hösten 2017. Bild: Wikimedia Commons/kallerna.

Efter det har Johannes församlings kyrkoherde Johan Westerlund upprepade gånger påpekat, bland annat för HBL, att Johannes inte lämnar Drumsö och att det inte finns några fastslagna planer på att hyra ut och särskilt inte på att sälja kyrkan. Det som däremot är bestämt är att kyrkofastigheten ska genomgå en grundlig renovering och enligt den preliminära planen ska renoveringsarbetet inledas redan hösten 2017.

Den strama tidtabellen överraskade största delen av de närvarande, även Johannes församlings anställda. Exakt hur renoveringen ska ske är fortfarande oklart. Meningen är att den ska genomföras i etapper så att församlingarna inte behöver leta efter ersättande rum under renoveringen. Renoveringen beräknas kosta 10 miljoner euro och pågå under ett till två år.

Johannes når sparmålet

Men varför finns det ens planer på att hyra ut S:t Jacobs kyrka, som omfattar hela den så kallade svenska flygeln i kyrkofastigheten? Helsingfors kyrkliga samfällighet har satt som mål att varje församling inom tre år ska skära ner sina kostnader med 15 procent. Eftersom största delen av församlingarnas kostnader hänför sig till hyror eller löner är det naturligt att församlingarna tittar på just de kostnaderna för att hitta sparobjekt.

Westerlund säger att Johannes församling relativt lätt kommer att nå sitt sparmål genom att avstå från utrymmen på Högbergsgatan i centrum av Helsingfors. Trycket på att hitta nya lösningar för kyrkofastigheten på Drumsö kommer därmed från den finska församlingen Lauttasaaren seurakunta som har svårare att nå sparmålen. Om församlingarna slår ihop sina utrymmen sjunker båda församlingarnas hyreskostnader.

Den svenska församlingen vill upprätthålla en god relation till sin finska systerförsamling och försöker därför hitta en lösning som tillfredsställer alla, åtminstone någorlunda. Johannes församling är beredd att göra en språkkonsekvensbedömning, säger Westerlund som redan varit i kontakt med Folktinget.

Lauttasaaren seurakuntas kyrkoherde Juha Rintamäki, som också är ordförande i Helsingfors gemensamma kyrkoråd, säger att han hellre sparar i väggarna än i personalen. Han påpekar också att han inte vill tala om den svenska eller finska församlingen som två skilda verksamheter som riktar sig till olika människor.

– Vi är samma Kristus kyrka. Jag hoppas att vi efter renoveringen har gemensamma utrymmen som vi tar i bruk på ett helt annat sätt och med en helt annan attityd än i dag.

Bland de närvarande på mötet var det flera som undrade om den finska församlingen ser vilken stor uppoffring Johannes församling skulle göra genom att avstå från sina nuvarande utrymmen. Rintamäki vill vända på frågan.

– Ska Johannes församling främst tänka på sina egna församlingsmedlemmar och på sitt verksamhetsområde eller ska församlingen tänka på hur Drumsös kyrkofastighet kan betjäna alla Drumsöbor på bästa möjliga sätt? Sett ur det senare perspektivet gör Johannes ingen uppoffring utan tänker på alla Drumsöbor, oavsett modersmål. Om Johannes bara tänker på att fixa sina inbesparingar i centrum betyder det att Lauttasaaren seurakunta blir i trångmål och att vi tvingas avsluta en del av vår verksamhet.

Trångt för barnverksamheten

Både Rintamäki och Westerlund påpekar att båda församlingarna växer och att särskilt barnverksamheten redan nu utnyttjar sina rum maximalt. Hur den här ekvationen går ihop med förslaget att till exempel hyra ut den svenska sidan och samsas om resten av rummen i kyrkofastigheten förblir oklart.

Johannes församlings barnledare Oscar Storgårds säger att det verkar helt galet att ge bort utrymmen när ”alla vet att utrymmena redan nu är små i förhållande till verksamheten”. Han undrar också om Juha Rintamäki kan garantera den svenska barnverksamheten enhetliga utrymmen.

Juha Rintamäki svarar inte direkt på frågan utan upprepar sin tanke om att kyrkan är till för alla Drumsöbor, oavsett språk. Han säger också att han förstår båda församlingarnas behov att ha bestående utrymmen för sin verksamhet, särskilt för barnens eftermiddagsklubbar.

Räcker kvadratmetrarna om den svenska sidan hyrs ut?

– Det tror jag. Om vi kan dela utrymmen, jobba lite tätare och till exempel dela in den finska församlingssalen i två delar räcker de. Det ska också finnas rum som är öronmärkta för vardera församlingen, säger Rintamäki.

Freddi Wilén, präst och församlingsmedlem river ner de starkaste applåderna när han påpekar att S:t Jacob är ett viktigt svensk rum.

– Kokar vi ner problematiken har vi en stor och en liten församling. Vi är en minoritet och en minoritet kräver alltid extra skydd. Jag har inget emot Rintamäkis joviala tankar om samarbete men för att ta vara på S:t Jacob som svenskt rum behöver vi kyrksalen och församlingshemmet och vi behöver barnverksamheten.

Renoveringen nyckeln

Renoveringen är en av de grundläggande frågorna som påverkar S:t Jacobs framtid. Innan renoveringen inleds ska man kunna svara på frågorna: för vilket bruk görs renoveringen och för vem? En konsultutredning som ska ta reda på hur församlingarna utnyttjar fastigheten i dag pågår som bäst och torde vara klar i januari. Då kan både församlingsrådet och renoveringskommittén, där Rintamäki är ordförande och Westerlund vice ordförande, ta ställning till den.

Kyrkofastigheten på Drumsö är ritad av arkitekterna Marja Petäjä och Keijo Petäjä och den stod klar 1958. Om två år, 2018, fyller byggnaden 60 åroch jubileet ska firas på olika sätt. Juha Rintamäki säger att det vore fint om församlingarna kunde fira  jubileumsåret i en nyrenoverad fastighet. 

Hur stort renoveringsbehovet egentligen är förblir oklart. Fastighetsdirektör Kai Heinonen vid Helsingfors kyrkliga samfällighet säger att kyrkofastigheten på S:t Jacobs sida är i rätt bra skick och påpekar att inga onödiga renoveringar kommer att göras. Renoveringen ska fokusera på att förbättra tekniken: rör och elektricitet. Maskinell luftkonditionering ska också byggas in.

– Behovet av en grundlig renovering har förts fram av den finska församlingen eftersom de ser att den egna kyrkofastigheten är i dåligt skick. En grundläggande renovering görs i enlighet med vad församlingarna bestämmer om framtiden. Beslutet om renovering är i församlingarnas händer.

Ifall de båda församlingarna inte når samförstånd om renoveringen och kyrkofastighetens framtida användning kan renoveringen skjutas upp. I Johannes församling är det församlingsrådets 14 medlemmar som fattar beslut om S:t Jacobs framtid. Mötet avslutades med en uppmaning till  församlingsmedlemmarna komma med förslag och synpunkter till Johan Westerlund och till församlingsrådets medlemmar. 

Lina Laurent

Redigerad: 2.12.2016: Stycket om kyrkans jubileumsår och Rintamäkis kommentar tillagd liksom artikelns två sista meningar.

Fotnot: Texten kommer troligen att publiceras i en förkortad version i nästa Lauttasaari-Lehti. Skribenten är frilansjournalist och bosatt på Drumsö. Hennes barn deltar i Johannes fritids- och eftermiddagsverksamhet. Orsaken till att hon valt att publicera texten på sin webbplats är att nyheten har ett samhälleligt intresse. På informationsträffen 30.11.2016 var Kyrkpressen representerad men inga övriga medier. Läs Sofia Torvalds artikel i Kyrkpressen här.